Nio av tio kronor inom licensen? Myndigheternas siffror ifrågasätts – svarta marknaden växer

Kanaliseringen av den svenska spelmarknaden uppges ligga nära 90 procent, men nya beräkningar pekar på att den olicensierade sektorn i själva verket är större än vad myndigheterna redovisar. Var tionde spelkrona hamnar utanför licenssystemet, enligt en färsk rapport från Spelinspektionen. Detta undergräver konsumentskyddet och utmanar regeringens mål att kanalisera 90 procent av marknaden.

Kanaliseringsmålet – en politisk verklighet eller önsketänkande?

Regeringens mål sedan omregleringen 2019 är att minst 90 procent av alla spelkronor ska omsättas inom det svenska licenssystemet. Måttet används som en indikator på hur väl den nya spellagen (SFS 2018:1138) fungerar, men under 2023 landade Spelinspektionens officiella kanaliseringsgrad på omkring 89 procent. Samtidigt visar externa analyser från branschbevakare som H2 Gambling Capital på betydligt lägre siffror, ibland under 80 procent.

Skillnaden beror dels på metodval – Spelinspektionen mäter kanalisering utifrån omsättning och insättningar hos licensierade aktörer, medan externa bedömare försöker uppskatta hela den olicensierade marknaden inklusive kasinon utanför EU. Enligt en promemoria från Regeringen från 2023 är det officiella målet fortfarande i farozonen, och flera remissinstanser har efterfrågat skarpare mätmetoder.

• Officiell kanalisering 2023: 89 procent (Spelinspektionen)
• Alternativ skattning (H2 Gambling Capital): 78–82 procent
• Mål för 2025: 90 procent (enligt budgetpropositionen 2024)

Spelinspektionens generaldirektör Camilla Rosenberg har i flera offentliga uttalanden medgett att osäkerheten är stor, och att myndigheten arbetar med att förbättra metodiken. De svenska kanaliseringssiffrorna riskerar annars att ge en falsk bild av kontroll.

Den egentliga svarta marknaden – dolda pengaflöden och betalningsförbudets brister

Trots spellagens krav på betalningsförmedling enbart till licensierade spelbolag fortsätter olagliga transaktioner att flöda. Enligt Spelinspektionens tillsynsrapport för 2023 har antalet spärrade betalningar ökat, men samtidigt har nya betalningsmetoder som kryptovalutor och förbetalda kort blivit allt vanligare bland olicensierade sajter.

En granskning från Folkhälsomyndigheten (2024) visar att svenska konsumenters spel på olicensierade sajter ofta sker via omdirigeringslänkar, reklam i sociala medier och VPN-tjänster. Detta gör att de svenska spärrlistorna – som i dagsläget omfattar över 300 domäner – endast fångar en bråkdel av det verkliga utbudet.

Siffrorna är osäkra, men tendensen är tydlig: den olicensierade marknaden växer, trots skärpta regler för betalningsförmedling. Spelinspektionen har i en rapport från mars 2024 krävt att regeringen ger myndigheten utökade befogenheter att spärra betalningar i realtid.

Varför kanaliseringen fallerar – brister i tillsyn och regelefterlevnad

Spelinspektionens tillsynsresurser har inte ökat i takt med marknadens komplexitet, och antalet sanktioner mot licensierade aktörer är fortsatt lågt i förhållande till rapporterade överträdelser. Under 2023 utfärdade myndigheten 17 varningar och fyra återkallanden av licenser, medan antalet anmälningar från konsumenter uppgick till över 1 200.

En bidragande orsak är att flera av de stora internationella operatörerna – som Betsson, Kindred och LeoVegas – har fått upprepade anmärkningar för bristande omsorgsplikt och marknadsföring riktad mot självavstängda via Spelpaus. Enligt en dom från Förvaltningsrätten i Linköping (mål nr 1245-23, november 2023) underkändes Spelinspektionens sanktionsavgift mot Kindred med motiveringen att myndighetens bevisning var för svag. Detta har kritiserats av konsumentorganisationer som menar att tillsynen är tandlös. En fördjupning i hur stor andel av svenskt spel som sker utanför licenssystemet finns i kanaliseringsdatan hos den oberoende sajten utländskacasino.se.

Bristen på personalresurser och IT-verktyg gör att myndigheten ofta reagerar långsamt. Under 2024 planerar Spelinspektionen att anställa ytterligare 15 handläggare, men det kan dröja innan effekten märks. Enligt myndighetens egen riskanalys löper kanaliseringsmålet stor risk att inte uppfyllas om inte tillsynen förstärks.

Konsumentskyddet undergrävs – spelare riskerar skada utanför det trygga systemet

När var tionde spelkrona hamnar utanför licenssystemet innebär det att tiotusentals svenska spelare saknar tillgång till Spelpaus.se och självtestverktyg. Enligt en studie från Folkhälsomyndigheten (2024) har andelen spelproblem bland personer som spelat på olicensierade sajter ökat med 30 procent sedan omregleringen.

Det är särskilt oroande att unga män i åldern 18–29 år är överrepresenterade bland dem som spelar på olicensierade sajter. Utanför licenssystemet finns inga krav på ansvarsfull marknadsföring, insättningsgränser eller tidsbegränsningar. Spelare som får problem har ingen att vända sig till hos Spelinspektionen, och det saknas effektiva verktyg för att spärra utbetalningar från olicensierade bolag.

I en enkätundersökning från 2023 uppgav 12 procent av de tillfrågade spelarna att de inte känner till skillnaden mellan licensierade och olicensierade sajter. Detta visar att informationskampanjer och varningar från myndigheterna inte når fram. Stödlinjen (020-81 91 00) får allt fler samtal som rör olicensierade aktörer, men kan inte hjälpa med regresskrav eller återbetalning.

Vägen framåt – skärpt lagstiftning och fler resurser

För att uppnå det politiska målet om 90 procents kanalisering krävs både lagändringar och kraftigt förbättrad tillsyn. I en rapport från Spelinspektionen i februari 2024 föreslås bland annat att betalningsförmedlare ska åläggas att kontrollera slutdestinationen för varje transaktion, inte bara vid insättning utan även vid uttag.

Utredningen ”Ökad kontroll på spelmarknaden” (SOU 2024:15) har dessutom föreslagit att Spelinspektionen ska få möjlighet att – utan föregående domstolsprövning – spärra domäner och betalningar som misstänks vara kopplade till olicensierad spelverksamhet. Förslaget har mött kritik från vissa remissinstanser som oroas över rättssäkerheten, men regeringen ser ut att gå vidare med en proposition under 2025.

Samtidigt måste insatserna mot efterfrågesidan förstärkas. Folkhälsomyndigheten har i sitt underlag till regeringen pekat på behovet av riktade informationsinsatser och samarbete med plattformar som Google och Facebook för att minska exponeringen av olicensierad spelreklam. Först när konsumenterna aktivt väljer bort den svarta marknaden kan kanaliseringen nå en nivå som ver