Könskorrigering före efter bilder: process, ånger och fakta

Lagrelaterad källa: Ds 2018:11, 27 april 2018 · Svensk term: könsbekräftande vård · Utredningsteam: 6 orter · Väntetid: upp till 5 år

Åtta uppgifter, ett mönster: de juridiska ramarna är dokumenterade, medan resultatet av ingreppen är svårast att mäta.

Hur går könskorrigering från kvinna till man?

Processen börjar långt före operationen. Vid den psykiatriska utredningen av könsdysfori får patienten vid första konsultationen med plastikkirurg information om aktuella operationer och kan se bilder på kirurgiska resultat (Region Östergötland, regionalt kunskapsstöd).

Vilka steg ingår i vårdprocessen?

1. Utredning vid något av de sex utredningsteamen i Sverige, enligt RFSL (riksorganisation för hbtq-personer).
2. Väntetid till första mötet kan vara upp till fyra år, enligt RFSL (riksorganisation för hbtq-personer).
3. Hormonbehandling i minst ett till två år innan kirurgi blir aktuell, enligt Samhällsbevakning (nyhets- och informationssida).
4. Godkännande från Socialstyrelsens Rättsliga Råd för operationer av könsorganen, enligt Region Östergötland (regionalt kunskapsstöd).

Bröstkirurgi kräver inget formellt tillstånd, medan underlivsingrepp kräver godkännande från Rättsliga Rådet. Skillnaden syns alltså redan i handläggningen, inte bara i operationen.

Vad krävs före ett kirurgiskt ingrepp?

• Patienten ska ha fyllt 18 år, enligt Samhällsbevakning (nyhets- och informationssida).
• Patienten ska vara folkbokförd i Sverige och ha upplevt under lång tid att kroppen inte stämmer överens med könsidentiteten, enligt samma källa.
• Skriftlig information och bildvisning vid första konsultationen, enligt Region Östergötland (regionalt kunskapsstöd).

Vad det betyder: den som söker ett ingrepp ska räkna med flera års prövning, inte bara med ett operationsdatum.

Hur ser en könskorrigering ut från man till kvinna?

Svaret på frågan om utseende är mer begränsat än de flesta bildgallerier antyder. För unga som ska genomgå könskorrigerande kirurgi rekommenderar Socialstyrelsen att vården i mån av möjlighet visar representativa bilder på klinikens egna resultat, både lyckade och mindre bra (Socialstyrelsen, kunskapsstöd 2015).

Hormonbehandlingen för transkvinnor ger enligt samma källa bröstutveckling, minskad kroppsbehåring och omfördelning av kroppsfett (Samhällsbevakning, nyhets- och informationssida).

Vad före- och efterbilder kan visa

• Yttre resultat av hormonbehandling och kirurgi, enligt Samhällsbevakning (nyhets- och informationssida).
• Förändringar över tid som en person har valt att dokumentera, vilket gör bilderna till individuella exempel.
• Vad ett ingrepp kan innebära visuellt, som underlag för en första diskussion med vården.

Vad bilderna inte visar

• Utredningens längd, läkningstid eller känsel, enligt Samhällsbevakning (nyhets- och informationssida).
• Hur bilderna har valts ut: bilder på kliniker är ofta tagna under gynnsamma förhållanden, och patienter med komplikationer delar sällan sina bilder offentligt, enligt samma källa.
• När bilderna blir representativa för slutresultatet. Underlaget anger ingen tidpunkt.

Vad det betyder: en före-efter-bild är ett exempel, inte ett facit. Läsaren bör behandla den som en illustration och ta upp representativitet och risker med vården.

Hur många ångrar en könskorrigering?

Det korta svaret är att underlaget inte ger en säker ångerfrekvens. Den siffra som finns mäter något annat.

Av 681 personer som genomgått genital kirurgi ansökte 15 personer, 2,2 procent, om återkonvertering till ursprungligt kön (Socialstyrelsen, rapport 2020, citerar SBU).

Hur många ändrar sig efter könsbyte?

• 15 av 681 personer ansökte om återkonvertering efter genital kirurgi, enligt Socialstyrelsen (rapport 2020, citerar SBU).
• SBU fann inga studier som beskriver hur ånger utvecklas över tid efter könsbekräftande behandling, enligt samma rapport.
• Svensk och internationell forskning visar goda behandlingsresultat, med få personer som ångrar behandlingen, enligt Riksdagen (SOU om juridiskt kön och medicinsk könskorrigering).

Vad det betyder: den enda siffra som finns säger något om ansökningar, inte om ånger, och läsaren bör tolka sin egen oro utifrån den skillnaden.

Varför får man könsdysfori?

Källorna ger en definition men ingen fastställd orsak. Socialstyrelsen beskriver könsdysfori som psykiskt lidande eller försämrad förmåga att fungera i vardagen, orsakat av att könsidentiteten inte stämmer överens med det juridiska könet vid födseln (Socialstyrelsen, informationssida).

Diagnosen vilar i huvudsak på den enskildes berättelse, och det finns inga diagnostiska tester för könsdysfori (Riksdagen, SOU om juridiskt kön och medicinsk könskorrigering).

Vad källorna inte säger

• Om könsdysfori kan gå över innehåller underlaget inga uppgifter.
• Om det finns ett samband mellan autism och könsdysfori saknas peer-reviewed källor i underlaget.
• Könsdysfori är ett eget begrepp med en egen definition, enligt Socialstyrelsen, informationssida, och bör inte förväxlas med psykisk ohälsa i allmänhet.

Haken: frågan om orsak besvaras ofta med antaganden, och det är just den typen av svar som källorna inte stödjer.

Hur mycket kostar ett könsbyte?

Underlaget innehåller inga kostnadssiffror, varken för offentlig vård eller för privata kliniker. Det är en av de tydligaste luckorna i hela frågan.

Det som går att säga är hur långa vägarna är. Utredningsteam finns på sex orter, och väntetiderna kan vara upp till fyra år till första mötet (RFSL, riksorganisation för hbtq-personer).

Hur många gör könskorrigering i Sverige?

• Enligt Medicinhistoriska museet (Västra Götalandsregionen) genomförs ungefär 50 könskorrigeringar per år, en uppgift med låg källsäkerhet.
• Officiell statistik över antalet ingrepp finns inte i underlaget.

Vad det betyder: den som planerar ekonomin kring ett ingrepp har ingen källbelagd kostnadsbild att utgå från och bör ställa frågan direkt till vården.

”Det saknas vetenskapligt underlag om denna åtgärd. Enligt internationella riktlinjer och rekommendationer kan den dock bidra till att ge patienten en uppfattning om de möjliga resultaten av det aktuella ingreppet.”

Socialstyrelsen, kunskapsstöd 2015

”Vid den första konsultationen får patienten skriftlig information och möjlighet att se bilder på kirurgiska resultat.”

Region Östergötland, kunskapsstöd om könsbekräftande kirurgi

”Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt.”

SVT granskning, om Socialstyrelsens kunskapsstöd

Före-efter-bilder säger något om slutresultatet men ingenting om vägen dit. Källorna pekar på en process där utredning, väntetid och lagkrav väger tyngre än bildgalleriet. För den som väger ett ingrepp är valet tydligt: be vården om representativa bilder, fråga om väntetider skriftligen och begär ett kostnadsbesked innan du bestämmer dig. Vården som visar ett urval utan att säga det lämnar patienten att själv gissa vad bilderna betyder.

Relaterad läsning: Inverterad triangel kroppstyp – kläder, träning och stil · Kegelövningar för män – bäckenbottenträning steg för steg

Vanliga frågor